Företrädesrätt till återanställning – så fungerar 25–27 §§ LAS
Företrädesrätt till återanställning innebär att medarbetare som sagts upp på grund av arbetsbrist har förtur när du nyanställer i verksamheten (25 § LAS). Rätten gäller den som varit anställd sammanlagt mer än tolv månader under de senaste tre åren – den som haft särskild visstidsanställning i sammanlagt mer än nio månader har i stället företrädesrätt till en ny sådan anställning – och som har tillräckliga kvalifikationer för den nya tjänsten. Den gäller under uppsägningstiden och därefter i nio månader från sista anställningsdagen.
Regeln blir aktuell i ett känsligt läge: du har genomfört en uppsägning på grund av arbetsbrist, verksamheten vänder – och nästa rekrytering måste ta hänsyn till dem du sagt upp. Guiden går igenom villkoren, fristerna, beskedet, turordningen när flera gör anspråk och vad som inte omfattas.
Vad innebär företrädesrätt till återanställning?
Företrädesrätten är ett efterskydd till arbetsbristreglerna: den som förlorat jobbet när verksamheten krympte ska stå först i kön när den växer igen. Rätten gäller nyanställningar i den verksamhet där medarbetaren tidigare var sysselsatt – vid flera driftsenheter eller kollektivavtalsområden inom den enhet och det avtalsområde där medarbetaren arbetade, om inte facket begärt att rätten ska gälla alla enheter på orten. Efter en verksamhetsövergång enligt 6 b § LAS gäller rätten mot den nya arbetsgivaren.
Lika viktigt är vad rätten inte är: ingen rätt att få tillbaka sin gamla tjänst, och ingen skyldighet för dig att nyanställa. Du bestämmer om, när och till vilka roller du rekryterar – men rekryterar du under skyddstiden ska de som har företrädesrätt erbjudas anställningen före externa kandidater.
Vem har företrädesrätt enligt 25 § LAS?
Företrädesrätt har den som sagts upp på grund av arbetsbrist, och den som haft en tidsbegränsad anställning som på grund av arbetsbrist inte fått fortsatt anställning. Grundvillkoret är sammanlagt mer än tolv månaders anställning hos dig under de senaste tre åren. Sedan 2022-reformen gäller en specialregel för särskild visstidsanställning: mer än nio månader under de senaste tre åren ger företrädesrätt till en ny särskild visstidsanställning.
| Situation | Kvalifikationstid | Företrädesrätt till |
|---|---|---|
| Tillsvidareanställd, uppsagd på grund av arbetsbrist | Mer än 12 månader under de senaste 3 åren | Ny anställning i verksamheten |
| Visstidsanställd (t.ex. vikariat) som på grund av arbetsbrist inte fått fortsatt anställning | Mer än 12 månader under de senaste 3 åren | Ny anställning i verksamheten |
| Särskild visstidsanställning | Mer än 9 månader i särskild visstidsanställning under de senaste 3 åren | Ny särskild visstidsanställning |
| Säsongsanställd | Mer än 6 månader under de senaste 2 åren | Ny säsongsanställning |
Utöver anställningstiden krävs tillräckliga kvalifikationer för den nya tjänsten. Kravet är detsamma som vid turordning: medarbetaren ska uppfylla de allmänna krav du normalt ställer på rollen, men behöver inte kunna allt från dag ett – en viss kortare upplärningstid får du acceptera enligt Arbetsdomstolens praxis (jfr AD 2006 nr 68). Hur bedömningen görs utvecklar vi i guiden om turordningsregler vid arbetsbrist.
Företrädesrätt uppstår bara när anställningen upphört på grund av arbetsbrist – den som sagts upp av personliga skäl, avskedats eller sagt upp sig själv omfattas inte.
Hur länge gäller företrädesrätten?
Företrädesrätten gäller från den tidpunkt då uppsägningen skedde – för visstidsanställda från det att besked enligt 15 § LAS lämnades eller skulle ha lämnats – och därefter till dess nio månader har förflutit från den dag anställningen upphörde. Skyddet löper alltså under hela uppsägningstiden plus nio månader från sista anställningsdagen. För säsongsanställda räknas fristen från den nya säsongens början.
Praktiskt råd: notera sista anställningsdagen för var och en som lämnar på grund av arbetsbrist och bevaka nio månader framåt. Varje rekrytering före det datumet stäms av mot listan – även till andra roller än den som försvann.
Vad ska uppsägningsbeskedet innehålla – och hur anmäls anspråk?
Redan i uppsägningsbeskedet ska du enligt 8 § andra stycket LAS ange om medarbetaren har företrädesrätt till återanställning eller inte – och om anmälan krävs för att rätten ska kunna göras gällande. Samma uppgifter ska enligt 16 § andra stycket LAS in i beskedet till visstidsanställda om att anställningen inte fortsätter (besked enligt 15 § LAS); se vår guide om uppsägningsbesked med mall.
Anmälningskravet i 27 § LAS är villkorat: har du i beskedet angett att anmälan krävs kan företrädesrätten inte göras gällande förrän medarbetaren anmält anspråk hos dig – annars gäller rätten utan att medarbetaren behöver agera. Att begära anmälan är ofta klokt: då vet du exakt vilka som ska bevakas. Notera också att den som antar ett erbjudande får en skälig övergångstid före tillträdet, medan den som avvisar ett erbjudande som skäligen borde ha godtagits förlorar sin företrädesrätt.
Osäker på om företrädesrätten träffar din rekrytering? Kollego går igenom din situation mot LAS, AD-praxis och ditt kollektivavtal – på sekunden, alltid med källhänvisning.
Testa Kollego gratisVad gäller när flera har företrädesrätt?
Gör flera tidigare medarbetare anspråk på samma anställning bestäms turordningen dem emellan enligt 26 § LAS med utgångspunkt i varje medarbetares sammanlagda anställningstid hos dig: längre anställningstid ger företräde, vid lika tid högre ålder. Det är en annan turordning än vid själva uppsägningen – möjligheten att undanta tre arbetstagare enligt 22 § LAS gäller inte vid återanställning.
Reglerna är semidispositiva – kollektivavtal kan ersätta både 25 och 26 §§ LAS, till exempel med andra kvalifikationstider eller en avtalad turordning. Enligt Medlingsinstitutets statistik omfattades 88 procent av alla anställda av kollektivavtal 2024 (82 procent i privat sektor), så kontrollera alltid ditt avtal innan du lämnar besked eller erbjudanden.
Kom också ihåg 32 § LAS: ska du anställa någon annan när en tidigare medarbetare har företrädesrätt, eller välja mellan flera berättigade, ska du först förhandla med den berörda fackliga organisationen enligt MBL:s ordning – se guiden om MBL-förhandling för arbetsgivare.
Vad omfattas inte av företrädesrätten?
Företrädesrätten aktualiseras vid nyanställningar. Flera vanliga situationer faller därför utanför:
- Inhyrning av personal. Arbetsdomstolen har slagit fast att det inte finns något generellt förbud mot att hyra in arbetskraft från bemanningsföretag under den tid tidigare anställda har företrädesrätt (AD 2003 nr 4). Framstår upplägget i det enskilda fallet som ett otillbörligt kringgående av LAS – till exempel om syftet just är att slippa återanställa – kan det dock angripas; ha verkliga verksamhetsskäl och dokumentera dem. Sedan 2022 ska dessutom en inhyrd som varit placerad på samma driftsenhet i sammanlagt mer än 24 månader under en 36-månadersperiod erbjudas tillsvidareanställning hos kundföretaget – eller i stället få en ersättning motsvarande två månadslöner – enligt uthyrningslagen.
- Omplaceringar och befordringar av redan anställda. Att flytta eller befordra befintlig personal är ingen nyanställning och träffas inte av företrädesrätten.
- Entreprenader och uppdragstagare. Att lägga ut arbete på annat företag eller anlita konsulter är inte en nyanställning – men rena skenupplägg kan bedömas som kringgående.
- Anställningar i en annan del av verksamheten. Rätten gäller bara den driftsenhet och det avtalsområde där medarbetaren var sysselsatt, med ortsundantaget ovan.
- Tjänster där kvalifikationerna inte räcker. Saknar medarbetaren tillräckliga kvalifikationer även med en viss kortare upplärningstid får du anställa någon annan.
Vad riskerar du vid brott mot företrädesrätten?
Anställer du någon annan trots att en tidigare medarbetare med företrädesrätt och tillräckliga kvalifikationer gjort anspråk, kan du bli skyldig att betala allmänt och ekonomiskt skadestånd enligt 38 § LAS – allmänt för själva lagbrottet, ekonomiskt för den inkomst medarbetaren gått miste om. Den nya anställningen rivs däremot inte upp: tvisten handlar om pengar. Hoppar du över förhandlingen enligt 32 § LAS riskerar du skadestånd även till facket. Kostnaderna är lätta att undvika med en enkel rutin – jämför guiden om vad en felaktig uppsägning kostar.
Företrädesrätt till återanställning – det viktigaste i korthet
- Gäller efter uppsägning på grund av arbetsbrist – inte efter personliga skäl, avsked eller egen uppsägning (25 § LAS).
- Kräver mer än 12 månaders anställning under de senaste 3 åren – mer än 9 månader för särskild visstidsanställning – samt tillräckliga kvalifikationer.
- Gäller under uppsägningstiden och därefter i nio månader från sista anställningsdagen.
- Uppsägningsbeskedet ska ange om företrädesrätt finns och om anmälan krävs (8 § LAS); begärd anmälan är ett villkor för anspråk (27 § LAS).
- Flera berättigade rangordnas efter sammanlagd anställningstid (26 § LAS) – och förhandla enligt 32 § LAS innan du anställer någon annan.
Checklista: rekrytera rätt när företrädesrätt gäller
- Lista alla som lämnat på grund av arbetsbrist de senaste nio månaderna och kontrollera vilka som uppfyller 12-månadersvillkoret (mer än 9 månader för särskild visstidsanställning) – och vilka som anmält anspråk om du begärt det.
- Läs kollektivavtalet: avvikande regler går före lagens huvudregler.
- Bedöm tillräckliga kvalifikationer sakligt – räkna med en viss kortare upplärningstid och dokumentera bedömningen.
- Rangordna flera berättigade efter sammanlagd anställningstid; vid lika tid ger högre ålder företräde (26 § LAS).
- Förhandla enligt 32 § LAS med berörd facklig organisation innan du anställer någon annan eller väljer mellan flera berättigade.
- Lämna erbjudanden skriftligt med skälig svarstid och dokumentera svaren – först därefter är du fri att rekrytera externt.
Fler guider för dig som hanterar personalfrågor utan egen jurist hittar du bland våra artiklar om arbetsrätt för arbetsgivare. Vill du se vad Kollego kostar finns öppna priser på startsidan.
Vanliga frågor om företrädesrätt till återanställning
Hur länge gäller företrädesrätten till återanställning?
Företrädesrätten gäller från uppsägningen – eller från det att besked om att en visstidsanställning inte fortsätter lämnades eller skulle ha lämnats – och därefter till dess nio månader har gått från den dag anställningen upphörde (25 § LAS). Rekryterar du till verksamheten under den perioden måste du först erbjuda anställningen till dem som har företrädesrätt och tillräckliga kvalifikationer.
Måste medarbetaren anmäla anspråk på företrädesrätt?
Bara om du som arbetsgivare har angett det i uppsägningsbeskedet. Enligt 8 § andra stycket LAS ska beskedet ange om medarbetaren har företrädesrätt och om anmälan krävs. Har du begärt anmälan kan företrädesrätten inte göras gällande förrän medarbetaren har anmält anspråk hos dig (27 § LAS). Har du inte begärt anmälan gäller företrädesrätten utan att medarbetaren behöver göra något.
Får jag hyra in personal i stället för att återanställa?
Som utgångspunkt ja. Företrädesrätten gäller vid nyanställningar, och Arbetsdomstolen har slagit fast att det inte finns något generellt förbud mot att hyra in personal från bemanningsföretag under den tid tidigare anställda har företrädesrätt (AD 2003 nr 4). Men om inhyrningen i det enskilda fallet framstår som ett otillbörligt kringgående av LAS kan den angripas – gör en seriös bedömning och dokumentera dina verksamhetsskäl.
Vad händer om jag anställer någon annan trots att en tidigare medarbetare har företrädesrätt?
Den nya anställningen består – den rivs inte upp av domstol – men du kan bli skyldig att betala både allmänt och ekonomiskt skadestånd till den som förbigåtts (38 § LAS). Kom också ihåg att du enligt 32 § LAS ska förhandla med den berörda fackliga organisationen innan du anställer någon annan när någon har företrädesrätt, och när flera berättigade konkurrerar om samma anställning.
Gör nästa rekrytering på fast mark. Kollego stämmer av din situation mot 25–27 §§ LAS, AD-praxis och ditt kollektivavtal – så att besked, anspråk och erbjudanden blir rätt från början.
Testa Kollego gratisDen här artikeln är allmän information för arbetsgivare, inte juridisk rådgivning. Reglerna kan påverkas av kollektivavtal och omständigheterna i det enskilda fallet. Har du frågor om innehållet? Mejla info@kollego.se.