Guide · Arbetsrätt

Vad kostar det att säga upp en anställd – om det blir fel?

Publicerad 18 juli 2026 · Cirka 8 min läsning

Vill du räkna på ert eget riskbelopp? Använd vår kalkyl för felaktig uppsägning – den bygger på siffrorna i den här guiden.

Vad kostar det att säga upp en anställd? Görs uppsägningen rätt är merkostnaden i princip bara lönen under uppsägningstiden – pengar du hade betalat ändå. Görs den fel kan notan i stället landa på flera hundra tusen kronor: sedan LAS-reformen 2022 ligger normalnivån för allmänt skadestånd på cirka 135 000 kr vid en felaktig uppsägning och cirka 190 000 kr vid ett felaktigt avskedande enligt förarbetena (prop. 2021/22:176) – och därtill kommer ekonomiskt skadestånd, rättegångskostnader och en rad indirekta kostnader. Här går vi igenom hela kalkylen, post för post, och visar varför rätt process från början är den billigaste försäkring du kan skaffa.

Vad kostar en uppsägning som görs rätt?

Nästan ingenting utöver det du redan betalar. Sverige har inget lagstadgat avgångsvederlag – den direkta kostnaden vid en korrekt uppsägning är lönen och förmånerna under uppsägningstiden enligt 11 § LAS: minst en månad, och upp till sex månader vid tio års sammanlagd anställningstid. Kollektivavtal kan ha andra uppsägningstider, så kontrollera alltid ditt avtal.

Under uppsägningstiden utför medarbetaren dessutom normalt sitt arbete, så för verksamheten är det ofta ingen ren merkostnad alls. Det som tillkommer är din egen tid: dokumentation, samtal, eventuell facklig förhandling och ett korrekt uppsägningsbesked. Hela resten av den här artikeln handlar om vad som händer med kalkylen när något i den processen brister.

Hur stort är skadeståndet vid en felaktig uppsägning?

En arbetsgivare som bryter mot LAS ska enligt 38 § LAS betala dels allmänt skadestånd för den kränkning som lagbrottet innebär, dels ekonomiskt skadestånd för den förlust som uppstår. Det allmänna skadeståndet höjdes markant genom LAS-reformen: enligt förarbetena (prop. 2021/22:176) bör normalnivån vara cirka 135 000 kr vid en uppsägning utan sakliga skäl och cirka 190 000 kr vid ett felaktigt avskedande – upp från tidigare praxisnivåer kring 80 000 respektive 125 000 kr. Det exakta beloppet bestäms av domstolen i varje enskilt fall, men riktmärkena är alltså väsentligt högre än före den 1 oktober 2022.

Höjningen var en medveten del av reformens balans: möjligheten att ha kvar anställningen under en tvist togs bort, och i gengäld blev det dyrare att göra fel. Även rena formaliafel – till exempel ett uppsägningsbesked utan fullföljdshänvisning – kan ge allmänt skadestånd, om än på lägre nivåer. Grunden för hela bedömningen är kravet på sakliga skäl enligt 7 § LAS.

Hur mycket ekonomiskt skadestånd kan du behöva betala?

Det ekonomiska skadeståndet ska ersätta medarbetarens inkomstförlust, till exempel löneskillnaden mot ett sämre betalt nytt jobb eller perioder utan inkomst. För förlust som avser tid efter att anställningen upphört finns ett tak i 39 § LAS, kopplat till anställningstiden:

• 16 månadslöner vid mindre än fem års anställningstid
• 24 månadslöner vid minst fem men mindre än tio års anställningstid
• 32 månadslöner vid minst tio års anställningstid

Samma belopp gäller om domstolen ogiltigförklarar uppsägningen och du som arbetsgivare vägrar rätta dig efter domen – då upplöses anställningen mot ersättning enligt 39 § LAS. För en medarbetare med 35 000 kr i månadslön och sex års anställningstid är taket alltså 24 × 35 000 = 840 000 kr. I praktiken landar ekonomiskt skadestånd ofta lägre, bland annat för att medarbetaren är skyldig att försöka begränsa sin skada och inkomster från ny anställning räknas av – men taket visar hur stor exponeringen kan bli.

Vem betalar rättegångskostnaderna i en arbetstvist?

Huvudregeln i tvistemål är att den som förlorar betalar både sina egna och motpartens rättegångskostnader (18 kap. 1 § rättegångsbalken). En uppsägningstvist som går genom tvisteförhandling och vidare till tingsrätt eller Arbetsdomstolen pågår ofta i ett år eller mer, med ombudskostnader som löper på båda sidor hela vägen – belopp som snabbt kan mäta sig med själva skadeståndet.

I arbetstvister finns en ventil: enligt 5 kap. 2 § arbetstvistlagen kan domstolen kvitta kostnaderna – låta vardera parten bära sina egna – om den förlorande parten hade skälig anledning att få tvisten prövad. Det är dock ett undantag du inte kan räkna med. Och även i bästa fall betalar du dina egna ombudskostnader, oavsett utgång.

Räkna också med kostnader som aldrig syns i domen: förhandlingar med facket, tid för att ta fram underlag och bevisning, och de timmar du och andra nyckelpersoner lägger på tvisten i stället för på verksamheten.

Måste du betala lön under tvisten?

Nej – här kom en viktig lättnad med LAS-reformen 2022. Tidigare bestod anställningen under en tvist om uppsägningens giltighet, och arbetsgivaren kunde tvingas betala lön i månader eller år medan målet pågick. Den regeln är slopad: numera upphör anställningen vid uppsägningstidens utgång även om medarbetaren tvistar om uppsägningen (34 § LAS).

Men risken är flyttad, inte borta. Om domstolen ogiltigförklarar uppsägningen ska du betala lön och förmåner retroaktivt för hela tvistetiden – och medarbetaren har rätt att återgå i arbete. En förlorad tvist kan alltså fortfarande innebära uppemot ett par årslöner i retroaktiv ersättning, utöver skadestånden.

Vilka indirekta kostnader tillkommer?

De poster som aldrig får en siffra i domen är ofta nog så kännbara för ett företag med 5–49 anställda:

• Rekrytering av ersättare – annonsering, intervjuer, introduktion och tiden innan den nya medarbetaren presterar fullt ut.
• Produktivitetstapp – vakansen i sig, kollegor som täcker upp och kunskap som försvinner med den som slutar.
• Arbetsmiljö och förtroende – en infekterad tvist skapar oro i teamet, och en process som upplevs som orättvis påverkar dem som är kvar.
• Ledningens fokus – varje timme du lägger på tvisten är en timme från affären.

Så här dyrt kan det bli – ett räkneexempel

Exempel: en medarbetare med 35 000 kr i månadslön och sex års anställningstid sägs upp, och uppsägningen underkänns i domstol.

Enbart de lagreglerade posterna kan i det här exemplet passera en miljon kronor. Det är ytterläget, inte normalfallet – men även en tvist som förliks på halva vägen kostar ofta mer än ett års lönekostnad för tjänsten det gäller.

Hur undviker du hela notan? Rätt process kostar nästan ingenting

Här är den goda nyheten: nästan alla poster ovan är frivilliga. Skadestånden träffar inte arbetsgivare som har svåra personalärenden – de träffar arbetsgivare som hoppar över steg. Kraven är kända i förväg och går att bocka av:

• Säkerställ att grunden håller – läs vår guide om uppsägning av personliga skäl steg för steg.
• Medvetandegör problemet i tid med en korrekt skriftlig erinran och ge en verklig chans till bättring.
• Gör och dokumentera en omplaceringsutredning innan du säger upp.
• Håll formalian: underrättelse och varsel (30 § LAS), skriftligt besked med fullföljdshänvisning (8 § LAS), rätt uppsägningstid (11 § LAS).
• Agera inom tvåmånadersregeln och dokumentera löpande.

Var och en av punkterna kostar timmar, inte hundratusentals kronor. Fler guider för dig som hanterar personalfrågor utan egen jurist finns bland våra artiklar om arbetsrätt för arbetsgivare – och en översikt av vad Kollego kan hjälpa dig med i vardagen hittar du under funktionerna och priserna på startsidan.

Vanliga frågor om kostnaden för att säga upp en anställd

Vad kostar det att säga upp en anställd om allt görs rätt?

I princip bara lönen och förmånerna under uppsägningstiden enligt 11 § LAS – minst en månad och upp till sex månader beroende på anställningstid, eller det som följer av kollektivavtalet. Något lagstadgat avgångsvederlag finns inte i Sverige. Det som tillkommer är tid för dokumentation och eventuell facklig förhandling – men inga skadestånd, så länge grunden och formalian är rätt.

Hur stort är skadeståndet vid en felaktig uppsägning?

Enligt förarbetena till LAS-reformen 2022 (prop. 2021/22:176) bör det allmänna skadeståndet normalt ligga på cirka 135 000 kronor vid en felaktig uppsägning och cirka 190 000 kronor vid ett felaktigt avskedande. Därtill kan ekonomiskt skadestånd för inkomstförlust tillkomma, upp till taket i 39 § LAS – som mest 32 månadslöner.

Kan en anställd få tillbaka jobbet efter en felaktig uppsägning?

Ja. Domstolen kan ogiltigförklara uppsägningen, och då ska medarbetaren återgå i arbete och få lön och förmåner retroaktivt för hela tvistetiden. Vägrar du som arbetsgivare att rätta dig efter domen upplöses anställningen i stället mot ersättning enligt 39 § LAS – 16, 24 eller 32 månadslöner beroende på anställningstid.

Måste jag betala den anställdas rättegångskostnader om jag förlorar?

Huvudregeln i tvistemål är att den som förlorar betalar både sina egna och motpartens rättegångskostnader (18 kap. 1 § rättegångsbalken). I arbetstvister finns dock en särskild kvittningsregel i 5 kap. 2 § arbetstvistlagen: domstolen kan låta vardera parten bära sina egna kostnader om den förlorande parten hade skälig anledning att få tvisten prövad.

Den här artikeln är allmän information för arbetsgivare, inte juridisk rådgivning. Reglerna kan påverkas av kollektivavtal och omständigheterna i det enskilda fallet. Har du frågor om innehållet? Mejla info@kollego.se.