Guide · Arbetsrätt

Sakliga skäl enligt LAS – det här gäller efter reformen 2022

Den 1 oktober 2022 byttes saklig grund ut mot sakliga skäl i 7 § LAS. Många söker fortfarande på det gamla begreppet – men det är sakliga skäl som gäller när du i dag säger upp en anställd, oavsett om det handlar om arbetsbrist eller personliga skäl. Reformen ändrade mer än ordvalet: bedömningen vid personliga skäl blev mer förutsägbar, en omplacering räcker normalt, och den anställda har inte längre rätt till lön under en uppsägningstvist. Här går vi igenom vad det betyder i praktiken för dig som driver ett mindre företag utan egen jurist.

Från saklig grund till sakliga skäl – vad ändrades i 7 § LAS?

Grundregeln står kvar: en uppsägning från arbetsgivarens sida måste vila på sakliga skäl, och sakliga skäl kan vara antingen arbetsbrist eller förhållanden som hänför sig till arbetstagaren personligen. Det nya begreppet infördes för att göra rättsläget tydligare och utfallet mer förutsägbart – för båda parter. De viktigaste ändringarna i och kring 7 § LAS:

Värt att veta: delar av reglerna kan numera anpassas genom kollektivavtal på central nivå. Är du bunden av kollektivavtal – kontrollera alltid vad ditt avtal säger innan du agerar.

Sakliga skäl vid personliga skäl: avtalsbrottet i centrum

Före reformen gjorde Arbetsdomstolen en bred helhetsbedömning där även en prognos ingick: kunde den anställda antas sköta sig framöver? Dessutom vägdes den anställdas intresse av att behålla jobbet – ålder, anställningstid, försörjningsbörda – mot ditt intresse av att avsluta anställningen. Det gjorde utfallet svårt att förutse, särskilt för en liten arbetsgivare.

Efter reformen ligger fokus på själva avtalsbrottet. Frågan är om den anställda allvarligt har åsidosatt sina skyldigheter enligt anställningsavtalet – och om hen insåg eller borde ha insett det. Har du varit tydlig med vad som gäller, gett en skriftlig erinran och ändå ser misskötsamheten fortsätta, ska du inte längre behöva spekulera i hur personen kommer att bete sig om ett halvår.

Det här gäller fortfarande

Reformen sänkte inte alla trösklar. Du behöver fortfarande kunna visa att den anställda känt till vilka regler som gäller och fått en verklig chans att ändra sitt beteende – en tydlig, dokumenterad tillsägelse är i praktiken ett måste. Tvåmånadersregeln gäller också: en uppsägning av personliga skäl får inte grundas enbart på omständigheter du känt till i mer än två månader. Och innan du säger upp ska den anställda underrättas och eventuell facklig organisation varslas enligt 30 § LAS. Hela processen steg för steg hittar du i vår guide om uppsägning av personliga skäl.

Skilj också på uppsägning och avskedande: avsked enligt 18 § LAS är reserverat för grova fall och innebär att anställningen avslutas utan uppsägningstid. Att avskeda när det bara finns skäl för uppsägning är ett av de dyraste misstag en arbetsgivare kan göra.

Omplacering: en gång räcker normalt

En uppsägning bygger inte på sakliga skäl om det är skäligt att kräva att du i stället omplacerar den anställda till annat ledigt arbete hos dig. Den skyldigheten fanns före reformen och finns kvar. Det nya är taket: har den anställda redan omplacerats en gång på grund av misskötsamhet, och problemen fortsätter, anses du normalt ha uppfyllt din omplaceringsskyldighet. Det krävs särskilda skäl för att du ska behöva erbjuda en andra omplacering.

Observera att detta inte tar bort kravet på själva utredningen. Du måste alltid kartlägga vilka lediga tjänster som finns och om den anställda har tillräckliga kvalifikationer för dem – och dokumentera vad du kom fram till. Hur du gör det i praktiken beskriver vi i guiden om omplaceringsutredning.

Osäker på om du har sakliga skäl? Beskriv din situation för Kollego och få ett resonemang förankrat i LAS och AD:s praxis – med källhänvisningar du kan kontrollera – på sekunder i stället för efter dagar.

Testa Kollego gratis

Ingen lön under tvist – vad det betyder i praktiken

Före reformen gällde enligt dåvarande 34 § LAS att anställningen bestod om den anställda begärde att uppsägningen skulle ogiltigförklaras – med full lön tills tvisten var slutligt avgjord, vilket kunde ta över ett år. För ett företag med tio anställda var det ofta ett större hot än själva sakfrågan.

Den regeln är borttagen. Nu upphör anställningen vid uppsägningstidens slut även om en ogiltighetstvist pågår. Den anställda kan i stället ha rätt till a-kassa under tvisten. Förlorar du tvisten blir det ändå dyrt: ogiltigförklaras uppsägningen ska lön och förmåner för tvistetiden betalas retroaktivt, och därtill kan allmänt skadestånd dömas ut – så incitamentet att göra rätt från början är fortfarande starkt. Men risken att en tvist i sig blir ekonomiskt ohanterlig har minskat kraftigt.

Arbetsbrist är också sakliga skäl

Arbetsbrist är den andra formen av sakliga skäl – och begreppet är bredare än det låter. Det omfattar alla verksamhetsrelaterade skäl: vikande orderingång, omorganisation, nedläggning av en tjänst eller att ekonomin helt enkelt inte bär en viss roll. Domstolen överprövar i princip inte din företagsekonomiska bedömning; det är du som avgör hur verksamheten ska organiseras. Det som granskas är i stället att arbetsbristen är verklig (inte en förevändning för att bli av med en viss person), att du utrett omplacering och att du följt turordningsreglerna – där du som sagt numera får undanta tre anställda av särskild betydelse för verksamheten, oavsett hur många ni är. Har du gjort ett sådant undantag får dock inga nya undantag göras vid en uppsägning inom tre månader.

Gamla mot nya regler – jämförelsetabell

FrågaFöre 1 okt 2022 (saklig grund)Efter 1 okt 2022 (sakliga skäl)
Begreppet i 7 § LASSaklig grundSakliga skäl
Bedömning vid personliga skälHelhetsbedömning inklusive prognos om framtida lämplighetFokus på avtalsbrottets allvar – ingen framtidsprognos
IntresseavvägningDen anställdas personliga intresse (ålder, anställningstid, försörjning) vägdes inGörs inte längre
OmplaceringsskyldighetKunde kräva flera omplaceringsförsökNormalt uppfylld efter en omplacering
Anställning under ogiltighetstvistBestod med lön tills tvisten avgjortsUpphör vid uppsägningstidens slut; ingen lön under tvisten
Undantag från turordningenTvå anställda, endast arbetsgivare med högst tio anställdaTre anställda, alla arbetsgivare

Vad betyder reformen för dig med 5–49 anställda?

Sammantaget flyttade reformen rättsläget i en riktning som gynnar den som gör rätt: mer förutsägbar bedömning, tydligare slutpunkt för omplaceringar och lägre ekonomisk risk i tvister. Men allt hänger på dokumentationen. Utan skriftliga erinringar, en dokumenterad omplaceringsutredning och en korrekt hanterad process står du lika svagt som före 2022. Så här förbereder du en uppsägning av personliga skäl:

Vanliga fel

Tre misstag återkommer hos mindre arbetsgivare: man varnar muntligt men skriver aldrig ner något och kan sedan inte visa att den anställda förstått allvaret; man hoppar över omplaceringsutredningen för att "det ändå inte fanns något ledigt"; och man använder gamla mallar och rutiner byggda på saklig grund-bedömningen, till exempel argument om den anställdas personliga förhållanden som inte längre hör hemma i bedömningen. Alla tre går att undvika med ordning i processen.

Sakliga skäl i korthet

  • Sedan 1 oktober 2022 kräver 7 § LAS sakliga skäl – begreppet ersatte saklig grund.
  • Sakliga skäl är arbetsbrist eller förhållanden som hänför sig till den anställda personligen.
  • Vid personliga skäl bedöms avtalsbrottets allvar – ingen framtidsprognos, ingen intresseavvägning.
  • En omplacering räcker normalt för att omplaceringsskyldigheten ska vara uppfylld.
  • Ingen lön under ogiltighetstvist som huvudregel – anställningen upphör vid uppsägningstidens slut.
  • Dokumentation avgör: erinran, omplaceringsutredning och 30 §-underrättelse måste finnas på plats.

Vanliga frågor om sakliga skäl i LAS

Vad är skillnaden mellan saklig grund och sakliga skäl?

Sakliga skäl ersatte saklig grund i 7 § LAS den 1 oktober 2022. Kravet på att en uppsägning ska vara sakligt motiverad finns kvar, men bedömningen vid personliga skäl fokuserar nu på hur allvarligt den anställda brutit mot anställningsavtalet – inte på en prognos om framtida lämplighet, och utan intresseavvägning.

Räcker det med en omplacering innan uppsägning?

Ja, som huvudregel. Sedan reformen 2022 anses du som arbetsgivare normalt ha uppfyllt omplaceringsskyldigheten genom ett omplaceringserbjudande. Fortsätter den anställda att missköta sig efter en omplacering krävs normalt ingen ny, om det inte finns särskilda skäl. Själva omplaceringsutredningen måste dock alltid göras och dokumenteras.

Får den anställda lön under en uppsägningstvist?

Nej, som huvudregel inte längre. Före reformen bestod anställningen med lön tills tvisten var slutligt avgjord. Nu upphör anställningen vid uppsägningstidens slut även om den anställda begär ogiltigförklaring. Vinner den anställda tvisten har hen i stället rätt till ersättning i efterhand: ogiltigförklaras uppsägningen ska lön och förmåner för tvistetiden betalas retroaktivt, och därtill kan skadestånd dömas ut.

Gäller sakliga skäl även vid arbetsbrist?

Ja. Sakliga skäl kan enligt 7 § LAS vara antingen arbetsbrist eller förhållanden som hänför sig till arbetstagaren personligen. Verksamhetsrelaterade skäl godtas i princip alltid som sakliga skäl, men du måste först utreda omplacering och följa turordningsreglerna.

Vill du fördjupa dig i fler arbetsgivarfrågor? I vårt artikelbibliotek hittar du guider om hela anställningens livscykel – och på startsidan ser du våra öppna priser, utan demobokning.

Fatta nästa personalbeslut på fast mark. Kollego svarar på dina frågor om sakliga skäl, omplacering och uppsägning dygnet runt – alltid med källhänvisning till lagtext och praxis.

Testa Kollego gratis

Den här artikeln är allmän information för arbetsgivare, inte juridisk rådgivning. Reglerna kan ha ändrats sedan publiceringen och kollektivavtal kan innehålla avvikande bestämmelser – stäm av det enskilda fallet med en arbetsrättsjurist eller din arbetsgivarorganisation. Frågor om artikeln? Mejla info@kollego.se.